Familjen som tog en nyhet till Sverige
I början av 1900-talet var läskedrycker något exotiskt som bara fanns i kontinentala Europa. Men snart nådde nyheten Sverige, tack vare två entreprenörer som såg möjligheterna med produkten.
Robert Roberts och hans son Harry grundade AB Roberts i Örebro år 1910, och lade en helt ny marknad för sina fötter. De specialiserade sig på att skapa smakfulla aromer och extrakter, som de sålde till bryggerier. I början var produktionen ett rent hantverk, men Roberts blev snabbt en växande industri.
Under årens lopp har vi levererat aromer och extrakter till välkända varumärken. De största framgångarna har varit Champis, som blev en succé som lyxdryck redan på 1920-talet – och julmust.
Det började mitt i stan och fortsatte i en gammal fruktträdgård på väster
Det är tidigt 1900-tal. Robert Roberts och sonen Harry vill skapa ett alternativ till öl och brännvin. Allt sker under Harrys vistelse i Berlin, dit Robert skickar honom för att studera kemi. Där skapade han sin egen samling av recept, varav ett ska bli till ett stycke svensk dryckeshistoria..
Efter flera års laborerande forskar Harry fram den svarta tillsats som liknar svagdricka till utseendet, men har en helt annan smak. Den berömda julmusten.
Snart ska familjeföretaget AB Roberts i Örebro höra tala om sig, mest för sin revolutionerande nya dryck, men också för andra kända läskedrycker. De första 49 åren huserar Roberts i centrala Örebro. På 1920-talet har man köpt en tomt på väster i Örebro, där det ligger en gammal fruktträdgård. Dit flyttar man, bygger nytt och utvecklar successivt verksamheten till vad den är idag.
Tre epoker Roberts
1910-1949:
Företaget präglas av stora visioner. Man ger bland annat ut tidningen Läskedryckfabrikören och startar dotterbolag i Finland. Man undersöker också möjligheterna att etablera Roberts i Ryssland, men det blir inget av med den satsningen. Robert Roberts driver produktion och produktutveckling fram till sin död 1932, då sonen Harry tar över. Andra världskriget genomlever AB Roberts i Örebro på sparlåga. Det är svårt att få tag på råvaror till produktionen och det är dåligt med personal, eftersom många är inkallade.
1949-1980:
Arthur Roberts tar över som disponent 1949. Efter lumpen fortsätter han sin militärtjänstgöring i Värmland under andra världskriget. Och efter fullgjord tjänstgöring tar han över det stora ansvaret för firman. Roberts har fortfarande kvar lokalerna på stan. Det är tungjobbat, med många skrymslen och vrår som knappast främjar arbetsmiljön. Flytten till nya lokaler på väster i Örebro blir flytten till ett paradis i jämförelse. Lokalerna är mer ändamålsenliga, man börjar arbeta med lastpallar och palldragare. 1980 tar Gör
1980-1997
Göran Roberts har lång erfarenhet av familjeföretaget när han tar över 1980. Han började som produktionsansvarig 1966 och har också sysslat en del med frågor som rör inköp när han tar över. Kännetecknande för denna epok är framför allt mustens utveckling. AB Roberts i Örebro har nu i princip 100 procent av marknaden för julmust.
1997-
1997 tillsätts den första externa VD:n i AB Roberts i Örebro historia. VD i dag är Bodil Arvinder.
När örebroarna kunde köpa skalade apelsiner
Drömmer du ibland om att få slippa skala dina apelsiner? För örebroarna var det verklighet före andra världskriget. Då köptes stora mängder apelsiner in till AB Roberts i Örebro för produktionen av apelsinläsk. Men det var inte saften och fruktköttet man ville åt. Det var apelsinoljan som fanns i apelsinernas skal. Under produktionen av läsken hängde därför en stor banderoll över Drottninggatan i närheten av Roberts lokaler. På den stod:
”Apelsinskalning pågår”. Då visste örebroarna vad som vankades. Strax bildades köer av apelsinsugna kunder som förstod finessen med att slippa det tidsödande skalandet."
(www.roberts.se/)
" Dryckestillverkare och livsmedelsindustrin använder Roberts aromer
Roberts producerar extrakter och aromer till bryggerier och livsmedelsindustrin vi Sverige. I samarbete med våra kunder utvecklar vi ständigt nya smaker till bland annat glass (lakrits, vanilj, m m) och olika drycker . Många har blivit stora framgångar, till exempel extraktet till Champis. Men ingen har ännu blivit så populär som den dryck som består av humle, malt och en hemlig kryddblandning. Musten, en unik produkt med en unik smak.
Svenskarna älskar must, speciellt till jul- och påskmaten. Must är den tredje största läskedryckssmaken i Sverige, efter Cola och apelsin. Nästan sex liter per person dricker vi varje år, totalt 50 miljoner liter.
Must
Musten – en ursvensk hemlighet
Ingen förutom ett fåtal personer vet exakt vad den mörka, rika drycken innehåller. Humle och malt är två av ingredienserna, plus en hemlig mix av kryddor som ger drycken dess karaktäristiska smak.
Must är en söt läskedryck, som för det mesta dricks som den är, av både gammal och ung.
I snart hundra år har musten haft en given plats på svenska matbord, där den passar särskilt bra till kryddig mat.
Från början var musten ett slags alkoholfritt öl. Numera klassas den som läsk. Olika mustvarumärken smakar olika. Det beror på att bryggerierna kan variera blandningen av vatten, extrakt, socker och sötningsmedel. Även lagringstiden påverkar mustens smak. Drycken får en något rundare och fylligare smak efter ett års lagring i glasflaska i en sval och mörk miljö.
Must och öl är en utmärkt kombination
Mustens fylliga smak gör att den inte känns så söt och därför passar bra att dricka till mat. Inte bara den traditionella julmaten, utan även till husmanskost i största allmänhet.
Det går utmärkt att blanda musten med öl för att ge en läskande och mer alkoholsvag dryck. Mustens sötma och ölens beska balanserar varandra och ger en härlig smakupplevelse.
Dryck med urgamla traditioner
Julmusten har urgamla traditioner. Förlagan var äppelmust som man vet att vikingarna drack mycket av. Men troligen hade den ojästa råsaften av frukt tillverkats av människan sedan den dag hon fick kunskap om att socker kunde tillsättas vatten. Den must som idag står på våra jul- och påskbord hette från början julöl, men fick så småningom det namn, julmust, som förknippas med en våra mest älskade drycker.
”Jag fick must i mig redan med modersmjölken.”
Roberts ägare Göran Roberts har druckit julmust så länge han kan minnas."
(www.roberts.se/)
"I Sverige dricks det ungefär 60 000 000 liter must varje år, det är nästa sju liter per person. Drygt 45 000 000 liter av den must som dricks, dricks under december, detta svarar till halva läskförsäljningen i december."
(www.jul-i-sverige.se/mat/julmust.php)
 Tack för att du tittar!:0) |
