onsdag 18 mars 2015

Rubecksskolan eller Teknisk Elementarskola i Örebro

Jag kan inte låta bli och titta till på det vackra gamla stenhuset när jag åker förbi! Många tycker säkert att stenhuset är skitfult som står i hörnet vid korsningen Rubecksgatan/Kungsgatan 31-33.
Foto: Bernt Solberg

Foto: Bernt Solberg

Foto: Bernt Solberg

Foto: Bernt Solberg

Foto: Bernt Solberg
Foto: Bernt Solberg

Då öppnar vi dörren och går in:

Foto: Bernt Solberg

Foto: Bernt Solberg



Foto: Bernt Solberg
Och där finns Guamelius som tittar på en:

Foto: Bernt Solberg

Foto: Bernt Solberg

Foto: Bernt Solberg

Historisk tillbakablick
"Rudbecksgymnasiet - sedan 1857
1853 Grunden till Teknis anrika historia lades redan år 1853 då G.W. Gumaelius lämnade in en skrivelse till magistratet i Örebro. Denna skrivelse gällde frågan om staden skulle få en Teknisk Elementarskola. 
1857 Riksdagen samtyckte med Gumaelius och beslöt sedermera att Tekniska Elementarskolor skulle inrättas i Örebro samt i Malmö, Borås och Norrköping. Den 5 oktober 1857 började Örebro Tekniska Elementarskola sin verksamhet som den tredje i sitt slag i landet. De två före var Teknis i Malmö och Borås som instiftades 1853 respektive 1856. 
  Skolans första lokal var belägen i hörnhuset Nygatan 19 och Köpmangatan 18. Då intresset för skolan var stort blev denna lokal snart otillräcklig varvid skolan fyra år senare flyttades till nyinredda lokaler i stadshuset vilka efter dåvarande förhållanden uppfattades som rymliga och prydliga.
1901 Dock översteg snart efterfrågan tillgången och även dessa lokaler blev för små. Örebro stad tvingades då betala ut den för den tiden svindlande summan 407 887 kr och 80 öre för uppbyggnaden av en ny skola, komplett med maskiner och material. Dessa lokaler stod klara för inflyttning 1901 och höstterminen samma år kunde undervisningen starta. Teknisternas högborg invigdes av den dåvarande kungen Oscar II. Skolan kallades för Rudbecksskolan, dock ej av de sanna teknisterna som än idag kallar skolan för Teknis.
1904 Efterfrågan på antalet platser har, som tidigare nämnts, hela tiden varit stort. Då skolan först öppnades var elevantalet blott 15 stycken. Denna skara växte oupphörligen och utgjorde 93 elever 1875. 1904 var antalet uppe i 164. Fram till 1909 ingick militära övningar i utbildningen. Man hade bland annat tre utmarscher under höstterminen, varav en i sällskap med de odrägliga lärljungarna vid Karoliska Läroverket.
1920 Alldeles innan 1920, omorganiserades flertalet av landets Tekniska Elementarskolor till gymnasium eller fackskolor. Således blev det ett Tekniskt Gymnasium i Örebro vilket kom att innesluta, förutom bygg-, kemi- och maskinteknisk gren, även en gren för elingenjörer.
1946 Närmare 30 år senare, 1946, ändrade skolan namn till Tekniska Läroverket i Örebro.
1966 Ytterligare ett namnbyte, tillbaka till Rudbecksskolan, skedde i samband med gymnasiereformen 1966. 
1971 Vid reformen 1971 blev skolan en allmän gymnasieskola och utökades då med direkt yrkesutbildande grenar. 
(Ovanstående information sammanställd av Daniel Eriksson, elev på skolan 1996-1999.)
   
2010 Möjlighet till utbildning på engelska (Sprint och International Baccalaureate). Samarbete med universitetet (möjlighet att ta högskolepoäng). Diplomerad gymnasieekonom. Störst andel behöriga lärare i länet. 96 % av eleverna behöriga till högre studier (högre än snittet både i länet och hela Sverige). Rikt föreningsliv med bl.a. Stjärnparaden, en av Sveriges största spex- och revyföreningar. Nöjda elever: Över 90 % trivs bra eller mycket bra, anser att de får hållbar och aktuell kunskap på Rudbecksskolan och att Rudbecksskolan ger en bra förberedelse för vidare studier och yrkesliv.
   
  Sammanslagning med Karolinska skolan fr.o.m. 1 juli.
   
2011 Det beslutas att Rudbecksskolan återigen skall bli en självständig enhet, en egen skola. På hösten börjar de första eleverna i det reformerade svenska gymnasiet - Gy11. 

2013 På Rudbeck kan man läsa Ekonomiprogrammet, Idrott Ekonomi, International Baccalaureate (IB), Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet samt Vård-
och omsorgsprogrammet. Omfattande renoveringar görs av bl.a. biblioteket och B-huset som nu är uppfräschade till toppskick."(www.ru.orebro.se/.../historia.4.7cd3b17c...)

Kända personer som har anknytning till Rudbecksskolan

Sven Wingquist
"Sven Wingquist var en svensk uppfinnare som grundade en hel industri. Sfäriska kullager som han tog patent på 1907 erövrade världen. Svenska Kullagerfabriken, SKF är än idag ett ledande internationellt företag.
Sven Gustaf Wingquist föddes 1876 i Kumla. Hans far hette Sven Daniel Wingquist och var stationsinspektor i Hallsberg. Hans mor var Anna Lundquist. 
Som ung var Sven Winquist en mönsterelev. Han studerade vid Örebro tekniska elementarskola och tog studenten 1894. Samma år sökte han till John Lennings vävskola i Norrköping. Det var en ingenjörsutbildning med inriktning mot textilbranschen. 1896 reste Sven Winquist till USA. Han besökte olika textilfabriker för att lära sig mer om hur industriproduktionen kunde göras mer effektiv."(www.tekniskamuseet.se/1/1934.html)



Jonas Wenström

"Jonas Wenström föddes den 4 augusti 1855 i Hällefors"
"Flytten till Örebro
Familjen flyttade till Örebro 1870 där Wilhelm öppnade en framgångsrik ingenjörsbyrå. Jonas hade dock kommit till Örebro redan på hösten 1868 när han började på Karolinska högre elementarläroverket."
(www.arkivcentrum.t.se/.../akt65.pdf,sid16)

Foto: Bernt Solberg

"Gamla kvarnens verkstad på minnen ruvar: Venströms dynamo där fick sin gestaltning en gång. Tystnat ha svarv och fil, ingen mejsel skruvar,
men vi höra dem dock i minnenas minnessång.
Sten restes. Här genom åren han stånde
Jonas Wenström till hågkomst, hans gärning till ärestod. Vittne om möda och seger han bära månde
och om mannen som kämpade kampen, manlig och god."
L.R. [Levi Rickson, skriven till invigningen av monumentet 1921]
(www.arkivcentrum.t.se/.../akt65.pdf)


"Den mångsidigt begåvade uppfinnaren Jonas Wenström (1855-1893) föddes i Hällefors i Västmanland. Fadern Wilhelm Wenström var bruksbyggmästare och smidesmästare. När familjen flyttade till Örebro öppnade fadern ett eget konstruktionskontor, som bland annat utförde ett flertal masugnar och vattenturbiner. Han kom att bli ett stort stöd för Jonas Wenström, inte minst genom att utföra ritningar till sonens första konstruktioner. 

Jonas Wenström tog studenten vid Karolinska läroverket i Örebro och fortsatte med naturvetenskapliga studier vid universiteten i Uppsala och Oslo. Redan under studietiden intresserade sig Wenström för uppfinningar men också för tekniska förbättringar av existerande maskiner. Han ville konstruera en dynamomaskin, en självmagnetiserande likströmsgenerator. Likströmsgeneratorn hade redan uppfunnits 1867 av Werner Siemens, men Wenström ville förbättra konstruktionen. Dessvärre hade han inga ekonomiska möjligheter att bygga experimentmaskiner. 

Istället försökte han konstruera en glödlampa. Swan och Edison hann emellertid före med sina uppfinningar – som för övrigt byggde på samma tankegångar som Wenström hade: en koltråd som bringades att glöda. 

År 1879 avlade Jonas Wenström examen i naturvetenskapliga ämnen, och därefter återvände han till Örebro för att bli teknisk konsult på faderns konstruktionsbyrå. Han fortsatte att fundera över uppfinningar med anknytning till elektricitet. Han hade idéer kring telegrafi och telefoni, och föreslog nya konstruktioner för till exempel mjölkskummare, tröskverk och navigationsinstrument. Han saknade dock fortfarande pengar för experimentanläggningar.

År 1880 vände sig Wenström till kvarnägaren 
G. A. Engelbrektson för att få hjälp att bygga en likströmsmaskin. Wenström presenterade en ritning, men Engelbrektson trodde inte på konstruktionen. 

Året efter, 1881, besökte Jonas Wenström elektricitetsutställningen i Paris som bland annat bjöd på dåtidens modernaste dynamomaskiner. Wenström ansåg att de inte skulle klara en påfrestande fabriksmiljö, trots att de var avsedda för industriellt bruk. Han fick nu inspiration att förbättra sin egen dynamokonstruktion. 

När han återvände till Örebro presenterade han en ny konstruktionsritning för Engelbrektson, och den här gången föll förslaget i god jord. Wenström fick hjälp att tillverka dynamomaskinen av Axel Rehlin, sedermera verkmästare vid Asea i Västerås, som då var anställd vid kvarnen. Försöken pågick länge, och lyckades inte förrän Rehlin på eget initiativ hade tagit bort en jordledningstråd. ”Sköldpaddan” som maskinen kallades, stod till slut klar 1882. Namnet hade den fått efter sin form, som skulle framkalla minsta möjliga motstånd för det magnetiska fältet. 

Under tiden hade affärsmannen Ludvig Fredholm inlett förhandlingar om att köpa de svenska patenträttigheterna till en dynamomaskin tillverkad av det amerikanska Brush-bolaget. Wenström erbjöd nu Fredholm rättigheterna till sin dynamomaskin. Fredholm accepterade, på ett villkor – att den var bättre än Brushs maskin. Fredholms planerade bolag skulle köpa patenträttigheten till maskinen för 20000 kr och 10 % av försäljningssumman för de maskiner som Fredholm lyckades sälja. 

Fredholm lät utföra ett jämförande prov mellan de två maskinerna, vilket utföll till Wenströms fördel. Wenströms maskin gav mer ljus per hästkraft. Tillverkningen av Jonas Wenströms dynamomaskin kunde påbörjas. År 1883 bildades så Elektriska Aktiebolaget i Stockholm. 

I Tekniska museets samlingar finns delar av Jonas Wenströms och Wilhelms Wenströms arkiv bevarade, samt bilder, föremål och litteratur."

"Örebro slottskvarn efter ombyggnaden 1886. I den låga gavelbyggnaden (den gamla kvarnen) utförde Jonas Wenström 1880-1881 sina experiment med dynamomaskinen. Den första maskinen tillverkades även här"
(www.tekniskamuseet.se/.../wenstrom.htm)        

Tack för att du läser!:0)