Foto Bernt Solberg
"Köping-Hult järnväg (1856) Idén var att bygga en järnväg som bl.a. förband Mälaren med Vänern och ansluta till båttrafik, men denna idé övergavs snart. 1435 mm, Örebro-Ervalla (=Dylta) blev klar 1856, och till Arboga 1857. Dessa linjer ingår fortfarande i det nationella nätet."
(www.algonet.se/~justus/.../jv21hist.htm)
"Köping–Hults järnväg (KHJ) var Sveriges första järnväg med lokomotivdrift.[1] Den var också den första järnvägsträckan och järnvägsbolag i Sverige som behandlats av riksdagen.
Lokomotivet Prins August vid Köping–Hultsbanans 100-årsjubileum 1956"(sv.m.wikipedia.org/.../Köping–Hults_Jär)
"Kungl. svenska och engelska aktiebolaget för järnvägen mellan Örebro och Hult".
"Köping - Hults järnvägs historia tillhör i sitt första skede det svenska järnvägsväsendets allmänna historia. Om tiden före 1852, då K. M :t utfärdade privilegier för järnvägsbolaget, må därför här endast i korthet erinras.
Genom kungl. resolution av den 27 nov. 1845 erhöll greve A. E. VON ROSEN rätt att genom ett eller flera bolag under de närmaste tjugu åren anlägga järnvägar i Sverige. För dessa räknade VON ROSEN på engelskt kapital, men den ekonomiska kris, som 1846 övergick England, kom hans förhoppningar att stranda. Detta hindrade dock icke VON ROSEN att arbeta vidare för sina planer, och genom den engelska ingenjören Sir JOHN RENNIE lät han företaga undersökningar för en järnväg mellan Stockholm och Göteborg, vilken, sedan andra planer övergivits, tänktes dragen över Uppsala, Sala, Västerås, Köping, Örebro, Gullspångsälven, Skövde och Alingsås för en kostnad av 21 1/2 milj. rdr bko. Utförandet skulle ske i skiften för ett årligt belopp av omkring en miljon. Det skifte, som av VON ROSEN 1845 fullständigt kalkylerats, var sträckan mellan Örebro (Hjälmaren) och