Äverstaån

Var på bokrean och hittade en bok som jag tänkte: "Nej vilken töntig bok!" Men när jag öppnade boken och började läsa så var jag fast! 

Vad roligt också när man hittar en bok som kostar 69kr på rean men som man ytterligare har sängt priset 50procent på rea priset. Alltså slutliga priset blev 36kr.:0)

Boken som jag hittade var Spåkvinnans stav och handlar om Örebro på 400e/kr. 

Boken handlar om 12olika berättelser från olika delar av Örebro. "Berättelserna utspelar sig i järnålderns och det tidiga medeltidens Närke."(sidan7 i boken)

Otroligt spännande att läsa om andra platser om än Örebro.  Om hur viktig Glansammar inte långt från Örebro var.

Fastnade om Äverstaån som inte låter mycket för världen men som var en viktig Å, 400-talet e.Kr. och tidigare.

"Offer i Äverstaån

Någon gång på 400-talet e.Kr. Närmar sig en skara krigare den böljande bygden norr om Hjälmaren och deras syfte är inte gott, åtminstone har äverstaborna anledning att oroa sig. De har nåtts av förhandsuppgifter om gruppens ankomst, för angriparna möts av kraftigt väpnat motstånd. Striden måste ha varit våldsam. Man kan för sitt inre frammana vapenslamret, vrålen, blodet, hästarnas gnäggningar, förvirringen och den stigande vreden och vanmakten hos dem som är på väg och besegras. 

Skadade och andra överlevande tas som fångar efteråt. Hästar, vapen och annan utrustning som tillhört de besegrade samlas ihop. Man drar sig ned mot ån i närheten och där i vattnet sänks hela krigsbytet, vapen, rustningar, sköldar, hästar och slagna fiender. Inte en enda av de slagna fick bli kvar i livet. De skulle offras till guden som skänkt vinnarna segern."

 (Spåkvinnans stav och 11 andra arkeologiska berättelser, Redaktör Gunlög Graner, Riksantikvarieämbetet, 2007, sid25. Kartan nedan är från samma bok)

När jag går in på internet så hittar jag en text som handlar om Äverstaån också men skillnaden i texten nedan att det står att händelsen vid Äverstaån är 500-talet e.Kr. Antagligen när man skriver det är att man inte vet exakt tid!:0)

"En tidig sommarmorgon i mitten av 500-talet landstiger en plundringstörstande har på en enslig Hjälmarstrand. Vid de nu uppdragna båtarna väntar de välutrustade krigarna på de beridna spejarnas återkomst. Vad spejarna inte upptäcker var att Närkingarna var förvarnade om de objudna gästernas ankomst.

Den regerande hövdingen hade efter nyhetens ankomst snabbt mobiliserat ett hundratal man ur lokalbefolkningen för ett överraskningsanfall. När striden var över låg ett 70-tal av inkräktarna döda på slagfältet och resten var drivna på flykten.

Av de fyra båtar som angriparna kom med, kunde bara en fyllas för återfärden.

Så här kan det ha gått till enligt en tolkning av det offerfynd som gjordes i slutet av 1800-talet i Äverstaån utanför Glanshammar. Fyndet bestod av många svärd och spjutspetsar, bitar av sköldar och hästutrustning , plus ett antal ben från både människor och hästar.

Detta fynd kan vara ett krigsbyte från en nedgjord invasionsarmé, som har offrats till den gud som gav närkingarna segern.

En spännande teori om vem som då dyrkades i Glanshammarstrakten är Guden Ull. Äverstaån rann nämligen ut i den numera försvunna Ullavi sjön." 

http://mis.historiska.se/mis/sok/fyndlokal.asp?lokalid=24641&in=1&show=&showF=1&samlomr=0&tabpage=1&npage=8

(www.spanar.se/?p=101) 

"På resa

Skriv ut

Kontakterna med omvärlden har varit mycket vidare under bronsåldern än vad vi föreställer oss.

En grekisk kittel, österrikiska svärd och italienska spannar hittade i ett dike på den närkingska slätten – de är bronsålderns sista spår efter ett kontaktutbyte som inleddes för 3 500 år sedan. År 1936 upptäckte en lantbrukare något han trodde var en bilring som stack fram i dikeskanten vid den lilla Äverstaån i Glanshammar. Det visade sig vara yttersidan på en stor bronskittel, fylld med föremål. Allt var nedlagt någon gång på 500-talet f Kr." (www.historiska.se)

"På en höjd med utsikt över Äverstaåns utlopp i Hjälmaren stod en stor hallbyggnad. På 500-talet e.Kr. avhöhölls cermonier och gästabud där. Höjden sträckte sig likt en halvö genom omgivningens våtmarker. Man hade planat ut krönet till terras och där byggdes det 30m långa huset."

 (Spåkvinnans stav och 11 andra arkeologiska berättelser, Redaktör Gunlög Graner, Riksantikvarieämbetet, 2007, sid33)

"Allt sammantaget visar att gården vid Äverstaåns mynning inte bara var stor och rik utan också en centralplats, ett centrum för en större områdes administration och politik, förmodligen för handel och kanske också för kulturövning. Centralplatser utmärks just genom stora hus och hallbyggnader i exponerade lägen med goda kommunikationer, av exklusivt hantverk och rika fynd. Mitt i händelsernas centrum, ett navsom omgivningarna snurrade kring.

Organisationen av kulturlandskapet under senare delen av järnåldern stämmer överens med hur man tänkte sig att världen i stort var uppbyggd. I den fornnordiska mytologin fanns föreställningen om Midgård, världen

 " i mitten" som var gudarnas och människornas. Kontrasten var Utgård, tassemarkerna utanför där troll och jättar och andra farligheter häll till."

(Spåkvinnans stav och 11 andra arkeologiska berättelser, Redaktör Gunlög Graner, Riksantikvarieämbetet, 2007, sid34)

Tack för att du läser!:0)